8 av landets 10 mest välbetalda jobb är icke-produktiva!

Den finansiella belastning som skapas när ett ekonomiskt system drivs av kravet på ständigt växande skuldsättning, kan vara svår att märka när man befinner sig i den vanliga jobbsvängen och får sin lön varje månad. Men just jobb kan användas som indikator på både hur mycket aktivitet som finns i realekonomin jämfört med den finansiella ekonomin, och hur många jobb som existerar bara för att systemets verklighetsfrånkopplade grunder kräver detta.

Meningslösa jobb

Den bästsäljande författaren David Graeber kom 2018 med boken ”Bullshit Jobs”, fylld med exempel på hur arbete har blivit en sätt för finansekonomiska krafter att producera nonsens och hålla hjulen rullande, från Sovjetunionens byråkratiska mardröm baserat på ”full sysselsättning”, till dagens tjänsteekonomi, där det antas att en hel befolkning ska försörja sig på att servera latte, sälja nya telefoner och skicka mail till varandra.

Vapenförsäljare Löfven tar en sida ur Sovjetunionens bok och vill att alla ska bli en kugge i det skuldmekaniska maskineriet.

Genom intervjuer med människor som ser sina jobb som speciellt absurda eller meningslösa, identifierar Graeber fem kategorier av sådana jobb:

Flunkies

Feodal-liknande tjänstejobb, som existerar för att arbetsgivaren ska se märkvärdig ut. Till exempel:

  • Dörröppnare
  • Receptionist (alla framgångsrika företag måste bara ha en receptionist i entrén)
  • Administrativ assistent (eufemism för sekreterare) som får massor av stressande saker att göra, samtidigt som mellancheferna kan sitta och göra ingenting.

Goons

Manipulativa yrken, sällan baserade på faktiska behov.

  • Armén
  • Telefonförsäljare
  • Affärscoacher och utbildare, som mest går ut på att lära folk övertyga andra att de behöver något.

Duct tapers

Jobb som existerar p.g.a felaktigheter i organisationen, sånt som löser problem som egentligen inte borde existera.

  • Programmerare som måste lappa och laga mjukvara, som inte hade behövts om systemet varit väldesignat från början
  • Produkttestare, som får allt mer jobb p.g.a dålig projektledning och orimliga krav på produkten
  • Arbeten som innebär att manuellt kopiera information från en del av systemet till en annan, eller för att två delar av företaget inte kan eller vill kommunicera.

Box tickers

Jobb som finns för att en organisation ska kunna säga att den gör något som den egentligen inte gör.

  • Byråkrater
  • Sammanställare av information som aldrig behövs (men med en snygg layout!)
  • Kopiera och maila information till advokater, för att de ska ha en imponerande stapel ”bevis” (som ingen kommer att läsa) i rätten när de stämmer läkare.

Taskmasters

Här finns två typer. Den första går endast ut på att tilldela onödigt jobb till andra. Meningslösa chefer, motsatsen till flunkies.

  • Chef som bara delar ut arbete och har till uppgift att ”motivera” de anställda
  • Arbetsledare som övervakar ett team som klarar sig själva, och endast skriver rapporter till sin chef, som i sin tur lämnar dessa vidare till sin chef.

Den andra typen gör mer skada: De har faktiska arbetsuppgifter, men helt onödiga sådana och skapar därigenom mer onödigt jobb för andra.

  • Ansvarig för ”strategiskt ledarskap”. Uppfinner sätt att kontrollera arbetsprestation, och tvingar folk att göra tester som bara tar tid från deras faktiska jobb.

En möjlig extra kategori är alla som får sitt levebröd genom meningslösa företag där det praktiskt taget finns fler chefer än anställda. Städare, väktare, vaktmästare, etc.

Meningslös konkurrens

Att få betalt för något som varken är användbart, viktigt eller tillfredsställande att utföra har en bevisligen negativ effekt på människan, men när hjulen måste snurra allt fortare på grund av det finansiella tillväxtkravet som vi har skrivit om många gånger tidigare, blir detta den oundvikliga konsekvensen.

Konkurrens inom affärsvärlden innebär inte bara att eliminera andra, utan även att upprätthålla en framgångsrik fasad, belöna underhuggare, smörja kontaktnätet, och samla priser och utmärkelser. Sammantaget blir detta en närmast motbjudande uppvisning i skrupelfritt och desperat beteende, från toppen till botten i hierarkin.

Bullshit Jobs beskriver ”Corporate America”, vilket märks, men att det inte är helt olikt i Sverige visade en undersökning som DN har fått tagit del av, att en halv miljon människor är missnöjda med sina jobb. Aftonbladet har för ett antal år sedan rapporterat att bara 16 procent av svenskarna är engagerade på jobbet. Inte så konstigt kanske, om jobbet innebär ett irriterande, upprörande tillstånd av fullständig meningslöshet.

Lön – Ett mått på vad?

När realekonomin krymper utan att penningmängden gör det (se skuldmättnad), hamnar pengarna istället i den finansiella ekonomin, och där kommer då stora mängder pengar att existera som kan användas till att göra de anställda belåtna och bidra till ”framgångsfaktorn”, eftersom vi är väldigt benägna att associera materiella rikedomar med lycka i det här landet.

Att finanssektorn är en ren belastning på realekonomin talas det inte högt om från något håll, eftersom höga löner och ekonomisk aktivitet innebär skatteintäkter och en ökning av det förnuftsvidriga måttet BNP.

De 10 högst betalda yrkena i Sverige

Låt oss då ta en titt på listan över de högst betalda yrkena i Sverige, hämtat från allastudier.se:

YrkeMånadslön
Finansmäklare82 500 kr
Läkare64 000 kr
Pilot63 100 kr
Traders och fondförvaltare63 000 kr
Finansanalytiker och finansekonom59 000 kr
Fastighetsmäklare51 000 kr
Lednings- och organisationsutvecklare50 400 kr
Advokat50 300 kr
Domare50 300 kr
Jurist50 300 kr

Hittar du något annat än finansiella mellanhänder, och de som lever på att systemet bygger på ökad skuld, brist och misstro, vilket skapar allt fler konflikter mellan människor?

Läkare fyller ändå en faktisk funktion, när de räddar och förbättrar människors liv alltså, inte bara skriver ut symptomdämpande piller så att någon kan fortsätta tjäna miljarder på att folk är sjuka. Piloter likaså, även om en stor del av dagens flygresor är en konsekvens av ovanstående meningslösa arbetsliv.

Organisationsutvecklare då? Nja, de faller inom kategorin Goons, och försöker släta över misslyckat ledarskap och bakomliggande problem med alltifrån nedskärningar till flåshurtig teambuilding. Vad priset är att försöka vinna den kampen, när systemet bygger på ökande brist, kan det vara värt att fråga sig när dessa konkurrensfrämjare försöker peppa företaget att prestera mer och bättre.

Produktiv eller icke?

Nu och då hörs protester att finanssektorn inte är icke-produktiv, att den bidrar till att optimera och flytta medel till rätt ställen i ekonomin, men det borde vara uppenbart vid det här laget att finanssektorn har tagit över. Den blir allt större, och med det vanliga vinstmaximeringsmålet kommer dess belastning inte att minska, den kommer att ta allt mer av den krympande kakan.

Inte ens ur ett rent tekniskt perspektiv går det att säga att finanssektorn är produktiv. Ett exempel på detta är att det är det enda området där det går att utöva procentuellt ocker, d.v.s ta en procent av omsättningen, försäljningen, i räntekostnad eller liknande. Jämför med de som faktiskt producerar något, de kan inte säga ”Den här borrmaskinen kostar bara 3%.” Tre procent av vad? Ett enkelt sätt att identifiera de mellanhänder som skapar en belastning på övriga samhället, oavsett hur snyggt de försöker rättfärdiga sin existens.

Som vi har skrivit tidigare är denna procentuella prismodell direkt förödande för de delar av näringslivet som har låga marginaler, och föga förvånande är det i realekonomin. Vilket bara förvärrar problemet som du säkert förstår, eftersom pengarna försvinner från denna i exponentiellt ökande takt.

Hur tar vi oss ur fällan?

Dagens politiker får sin makt genom dagens system, därför försöker de genomgående att bevara det genom att främja arbetslinjen, få folk att tro på ”sund konkurrens”, och genom att aldrig tala om bankreform.

Eftersom 70% av Sveriges BNP är tjänster är det helt omöjligt att försöka förändra ovanstående utan bankreform, där vinstminimering av icke-produktiva företag som de finansiella, måste vara en punkt. Annars blir frågan hur stor den finansiella belastningen ska få vara, varför och vem som ska få dra nytta av den, och den frågan är det inga politiker, finansmän eller ens någon annan penningreformistisk organisation som har kunnat svara på.

Gillade du innehållet? Bli månadsgivare och stöd oss på Patreon!
Du kanske även gillar

Kommentarer är stängda.