Ekonomisk demokrati – Har vi det idag?

Situationen med dagens finansiella system innebär att privata affärsbanker skapar 98% av samhällets betalningsmedel. De resterande två procenten är kontanter som skapas av Riksbanken. Grunden i affärsbankernas affärsmodell är att göra vinst på pengar genom ränta.

Har vi ekonomisk demokrati idag?

Utifrån vad som beskrivs ovan existerar två stora problem:

  1. Privata intressen (affärsbanker) skapar samhällets allmänna betalningsmedel
  2. Tillåtelse av ränta och möjligheten att tjäna pengar på pengar.

Ekonomisk demokrati eller privat betalningsmedel?

Låt oss börja med att titta på en intressekonflikt. Eftersom affärsbankerna är privata aktiebolag måste de enligt Aktiebolagslagen (ABL 2005:551, 3 Kap. §3) driva bolaget med vinst för att gynna ägarna om inte bolagsordningen avviker. Då de största bankerna är börsnoterade är det naivt att tro att det ska vara på något annat sätt.

Lägg nu till detta att privata banker skapar samhällets allmänna betalningsmedel som räntebelastade skuldkrediter. Värt att tillägga är att det handlar om digitala krediter, siffror i datorer, som är 98% av betalningsmedlet idag. Detta bekräftas av Riksbanken i deras rapport Den svenska finansmarknaden, sida 67, där de skriver, ”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning.” De resterande två procenten av penningmängden är kontanter, sedlar och mynt som utfärdas av Riksbanken. Detta kan man se om man går till SCB:s finansmarknadsstatistik och räknar ut förhållandet mellan allmänhetens kontantinnehav och den totala penningmängden M3. Här är ett utdrag från SCB:s statistik i April 2018:Detta innebär att vårt ”allmänna” betalningsmedel till 98% är ett privat betalningsmedel, skapat genom att vinstmaximerande banker skuldsätter privat och offentlig sektor. Låter det samhällsnyttigt? Det finns dessutom ingen demokratisk koppling i detta. Våra framröstade politiker har inget inflytande över denna kreditbildning, och därmed faller den ekonomiska demokratin.

Ekonomisk demokrati eller finansiell belastning?

Betalningsmedel används för att människor ska kunna utbyta varor och tjänster i en reell (verklig) ekonomi, och förenkla transaktioner jämfört med byteshandel, som inte fungerar så fort ett samhälle uppnår en teknologisk nivå som kräver någon form av specialisering. Dock visar både historien och nutiden att om människans girighet och egennytta släpps fri så uppstår ännu en ekonomi, den finansiella ekonomin. Dessa två ekonomier konkurrerar med varandra under helt olika förutsättningar:

  • Den reella ekonomin bygger på att människor producerar och förädlar.
  • Den finansiella ekonomin bygger på monetär aktivitet som spekulation, ränta och prisbildning.

Banken har fötterna i både den reella och finansiella ekonomin genom att den förser dessa med betalningsmedel, men det finns ett problem. När ränta tillämpas uppstår en finansiell kostnad som belastar övriga ekonomin. Belastningen medför en brist av betalningsmedel då pengar för räntan aldrig skapas vid utlåningstillfället (vilken inte kan göras eftersom den faktiska löptiden på lånet är okänd), och inte heller återcirkulerar räntan i någon större utsträckning på grund av företagens vinstmaximeringsambitioner.

Allt eftersom räntan löper över tid och ackumuleras, flyttas alltså pengar i ökande takt från den reella delen till den finansiella delen i ekonomin, och ju snabbare takt desto mer aktivitet i finansekonomin, eftersom realekonomin inte kan svara upp på det ständigt växande kravet på tillväxt via produktion och förädling.

Konsekvensen blir att finansiella bubblor växer, samtidigt som den reella delen ständigt behöver nya krediter vars räntekrav blir till ytterligare finansiell belastning. Med andra ord skapas ett oändligt tillväxtkrav i en ändlig värld, med alla konsekvenser som det får på människor, vår hälsa och miljö.

Idag är belastningen över 400 miljoner kronor per dag, lågt räknat eftersom detta bara är de fyra storbankernas omsättning. Inga andra banker, finansinstitut eller marknader tas i beaktande.

(Fotnot: Omsättning är ett företags totala försäljning, och eftersom bankerna är icke-produktiva innebär detta en direkt belastande kostnad på övriga samhället. Deras vinstmaximering innebär också att vinst inte är ett relevant begrepp i sammanhanget.)

Detta är verkligheten idag, och när privata affärsbanker skapar samhällets betalningsmedel blir samhället styrt av dessa banker, eftersom de kontrollerar ekonomin genom utlåning, och utan pengar sker ingen handel. De demokratiskt valda partierna har inget inflytande på denna process eftersom kreditcykeln börjar hos bankerna.

Där faller den ekonomiska demokratin, genom att privata institutioner skapar det allmänna betalningsmedlet, ränta tillämpas och den finansiella ekonomin släpps fri att tjäna pengar på pengar. Bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.

Sammanfattat

Vi har inte någon ekonomisk demokrati idag, snarare en finansiell diktatur, och lösningen på detta är att förstå problemet och föra frågan vidare. Demokrati bygger på en upplyst och medveten befolkning.

Varför ska privata, vinstmaximerande, icke-demokratiska institutioner skapa samhällets allmänna betalningsmedel som räntebärande skuld, med en ständigt växande finansiell belastning för alla andra?

Varför ska ett land och ett samhälle behöva stå i skuld till bankerna, när vi kan skapa och bestämma över våra pengar själva i en ekonomisk demokrati?

Gillade du innehållet? Bli månadsgivare och stöd oss på Patreon!
Du kanske även gillar

Kommentarer är stängda.