Ekonomisk demokrati – Har vi det idag?

Situationen med dagens finansiella system innebär att privata affärsbanker skapar 98% av samhällets betalningsmedel. De resterande två procenten är kontanter som skapas av Riksbanken. Grunden i affärsbankernas affärsmodell är att göra vinst på pengar genom ränta.

Har vi ekonomisk demokrati idag?

Utifrån vad som beskrivs ovan existerar två stora problem:

  1. Privata intressen (affärsbanker) skapar samhällets allmänna betalningsmedel
  2. Tillåtelse av ränta och möjligheten att tjäna pengar på pengar.

Ekonomisk demokrati eller privat betalningsmedel?

Vi börja med att titta på en intressant intressekonflikt. Eftersom affärsbankerna är privata aktiebolag måste de enligt Aktiebolagslagen (ABL 2005:551, 3 Kap. §3) driva bolaget med vinst för att gynna ägarna om inte bolagsordningen avviker. Då de största bankerna är börsnoterade är det naivt att tro att det ska vara på något annat sätt.

Lägg nu till detta att privata banker skapar samhällets allmänna betalningsmedel som räntebelastade skuldkrediter. Värt att tillägga är att det handlar om digitala krediter, siffror i datorer, som är 98% av betalningsmedlet idag. Detta bekräftas av Riksbanken i deras rapport Den svenska finansmarknaden, sida 67, där de skriver, ”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning.” De resterande två procenten av penningmängden är kontanter, sedlar och mynt som utfärdas av Riksbanken. Detta kan man se om man går till SCB:s finansmarknadsstatistik och räknar ut förhållandet mellan allmänhetens kontantinnehav och den totala penningmängden M3. Här är ett utdrag från SCB:s statistik i April 2018:Detta innebär att vårt ”allmänna” betalningsmedel till 98% är ett privat betalningsmedel, skapat genom att vinstmaximerande banker skuldsätter privat och offentlig sektor. Låter det samhällsnyttigt? Det finns dessutom ingen demokratisk koppling i detta. Våra framröstade politiker har inget inflytande över denna kreditbildning, och därmed faller den ekonomiska demokratin.

Ekonomisk demokrati eller finansiell belastning?

Betalningsmedel används för att människor ska kunna utbyta varor och tjänster i en reell (verklig) ekonomi, och förenkla transaktioner jämfört med byteshandel, som inte fungerar så fort ett samhälle uppnår en teknologisk nivå som kräver någon form av specialisering. Dock visar både historien och nutiden att om människans girighet och egennytta släpps fri så uppstår ännu en ekonomi, den finansiella ekonomin. Dessa två ekonomier konkurrerar med varandra under helt olika förutsättningar:

  • Den reella ekonomin bygger på att människor producerar och förädlar.
  • Den finansiella ekonomin bygger på monetär aktivitet som spekulation, ränta och prisbildning.

Banken har fötterna i både den reella och finansiella ekonomin genom att den förser dessa med betalningsmedel, men det finns ett problem. När ränta tillämpas uppstår en finansiell kostnad som belastar övriga ekonomin. Belastningen medför en brist av betalningsmedel då pengar för räntan aldrig skapas vid utlåningstillfället (och inte heller kan göras det eftersom den faktiska löptiden för krediten är okänd).

Allt eftersom räntan löper över tid och ackumuleras, flyttas pengar i ökande takt från den reella delen till den finansiella delen i ekonomin, och ju snabbare takten blir desto mer aktivitet blir det i den finansiella delen, eftersom realekonomin inte kan svara upp på det ständigt växande kravet på tillväxt genom produktion och förädling. Konsekvensen blir att finansiella bubblor växer, samtidigt som den reella delen ständigt behöver nya krediter som blir till ytterligare finansiell belastning. Med andra ord skapas ett oändligt tillväxtkrav i en ändlig värld, med alla konsekvenser som det får på hälsa och miljö.

Detta är verkligheten idag, och när privata affärsbanker skapar samhällets betalningsmedel blir samhället styrt av dessa, eftersom de kontrollerar ekonomin genom utlåning, och utan pengar sker ingen handel. De demokratiskt valda partierna har inget inflytande på denna process eftersom kreditcykeln börjar hos bankerna.

Där faller den ekonomiska demokratin, genom att privata institutioner skapar det allmänna betalningsmedlet, ränta tillämpas och den finansiella ekonomin släpps fri att tjäna pengar på pengar. Bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.

Sammanfattat

Vi har inte någon ekonomisk demokrati idag, snarare en finansiell diktatur, och lösningen på detta är att börja förstå problemet och föra frågan vidare.

Varför ska privata, vinstmaximerande, icke-demokratiska institutioner skapa samhällets allmänna betalningsmedel som räntebärande skuld, med en ständigt växande finansiell belastning för alla andra?

Varför ska ett land och ett samhälle behöva stå i skuld till bankerna, när vi kan skapa och bestämma över våra pengar själva i en ekonomisk demokrati?

Gillade du innehållet? Bli månadsgivare och stöd oss på Patreon!
Du kanske även gillar

Lämna Ett Svar