Ekonomisk demokrati – Har vi det idag?
Situationen med dagens finansiella system innebär att de privata affärsbankerna skapar 98% av samhällets pengar genom att skuldsätta privat och offentlig sektor med räntebelagda lån, och genom detta får de makt över både ekonomin och politiken.
Har vi ekonomisk demokrati idag?
Utifrån vad som beskrivs ovan existerar två stora problem:
- Privata intressen, affärsbanker, skapar samhällets allmänna betalningsmedel
- Tillåtelse av ränta och möjligheten att tjäna pengar på pengar.
Ekonomisk demokrati eller privat betalningsmedel?
Låt oss börja med att titta på en intressekonflikt. Eftersom affärsbankerna är privata aktiebolag måste de enligt Aktiebolagslagen (ABL 2005:551, 3 Kap. §3) driva bolaget med vinst för att gynna ägarna om inte bolagsordningen avviker. Då de största bankerna är börsnoterade är det naivt att tro att de inte är vinstdrivande och även vinstmaximerande.
Lägg nu till detta att privata banker skapar samhällets allmänna betalningsmedel som räntebelastade skuldkrediter. Värt att tillägga är att det handlar om digitala krediter, siffror i datorer, som är 98% av betalningsmedlet idag. Detta bekräftas av Riksbanken i deras rapport Den svenska finansmarknaden, sida 67, där de skriver, ”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning.” De resterande två procenten av penningmängden är kontanter, sedlar och mynt som utfärdas av Riksbanken. Detta kan man se om man går till SCB:s finansmarknadsstatistik och räknar ut förhållandet mellan allmänhetens kontantinnehav och den totala penningmängden M3, vilket landar på ca 98%.
Detta innebär att förutom 2% kontanter är vårt ”allmänna” betalningsmedel till 98% ett privat betalningsmedel, skapat genom att vinstmaximerande banker har som affärsidé att skuldsätta privat och offentlig sektor, och dessutom äger de den betalningsinfrastruktur som vi alla behöver för att bedriva handel. Låter det samhällsnyttigt?
Det finns dessutom ingen demokratisk koppling i detta. Våra framröstade politiker har inget inflytande över varken denna kreditbildning eller den betalningsinfrastruktur som används för finansiella transaktioner, och där faller den ekonomiska demokratin.
Ekonomisk demokrati eller finansiell belastning?
Betalningsmedel används för att människor ska kunna utbyta varor och tjänster i en reell (verklig) ekonomi, och förenkla transaktioner jämfört med byteshandel, som inte fungerar så fort ett samhälle uppnår en teknologisk nivå som kräver någon form av specialisering. Dock visar både historien och nutiden att om människans girighet och egennytta får verka fritt så uppstår ännu en ekonomi, den finansiella ekonomin. Dessa två ekonomier konkurrerar med varandra under helt olika förutsättningar:
- Den reella ekonomin bygger på att människor producerar och förädlar.
- Den finansiella ekonomin bygger på monetär aktivitet som spekulation, ränta och prisbildning.
Banken förser både den reella och finansiella ekonomin med betalningsmedel, men det finns ett problem. När ränta tillämpas uppstår en finansiell kostnad som belastar övriga ekonomin. Belastningen medför en brist på betalningsmedel då pengar för räntan inte skapas vid utlåningstillfället (vilken inte kan göras eftersom den faktiska löptiden på lånet är okänd), och inte heller återcirkulerar räntan i någon större utsträckning på grund av företagens vinstmaximeringsambitioner.
Allt eftersom räntan löper över tid och ackumuleras, flyttas alltså pengar i ökande takt från den reella delen till den finansiella delen i ekonomin, och ju snabbare takt desto mer aktivitet i finansekonomin, eftersom realekonomin inte kan svara upp på det ständigt växande kravet på tillväxt via produktion och förädling.
Konsekvensen blir att finansiella bubblor växer, samtidigt som den reella delen ständigt behöver nya krediter vars räntekostnad blir till ytterligare finansiell belastning. Med andra ord skapas ett oändligt tillväxtkrav i en ändlig värld, med alla konsekvenser som det får på människor, vår hälsa och miljö.
Ett tydligt exempel på detta är att räntorna är lägre än någonsin, till och med negativa, samtidigt som bankernas vinster är högre än någonsin. Systemet är skuldmättat.
Idag är belastningen över 400 miljoner kronor per dag, lågt räknat eftersom detta bara är de fyra storbankernas omsättning. Inga andra banker, finansinstitut eller marknader tas i beaktande.
(Fotnot: Omsättning är ett företags totala försäljning, och eftersom bankerna är icke-produktiva innebär hela deras omsättning en direkt belastning på övriga samhället. Deras vinstmaximering i form av exempelvis skatteplanering innebär också att vinst inte är ett relevant begrepp i sammanhanget.)
När privata affärsbanker skapar samhällets betalningsmedel blir samhället styrt av dessa banker, eftersom de kontrollerar penningmängden genom utlåning, och utan pengar sker ingen handel. De demokratiskt valda partierna har inget inflytande på denna process eftersom kreditcykeln börjar hos bankerna.
Där faller den ekonomiska demokratin, genom att privata institutioner skapar det allmänna betalningsmedlet, ränta tillämpas och den finansiella ekonomin släpps fri att tjäna pengar på pengar. Det har inget med vänster, höger eller partipolitik att göra, bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken oavsett regering.
Sammanfattat
Vi har inte någon ekonomisk demokrati idag, snarare en finansiell diktatur, och lösningen på detta är att förstå problemet och sprida frågan vidare, eftersom demokrati bygger på en upplyst och medveten befolkning. Hjälp oss därför att dela den här artikeln!
Varför ska privata, vinstmaximerande, icke-demokratiska institutioner skapa samhällets allmänna betalningsmedel som räntebärande skuld, med en ständigt växande finansiell belastning för alla andra?
Varför ska ett land och ett samhälle behöva stå i skuld till bankerna, när vi kan skapa och bestämma över våra pengar själva i en ekonomisk demokrati?
Kommentarer är stängda.