Veckans gästinlägg är om arbetslinjen och ”allas lika värde” från en klipsk och relativt nybliven fader, Patrik Landin Lövgren!
Lotta har börjat jobba och lille Valdemar är nu lite förtvivlad och förvirrad att först bara ha mamma hemma och nu plötsligt pappa. Men jag förklarade det hela så enkelt det bara går:
– Ja du min son. I industrialiseringens början riktade den landägande adeln om sitt kapital mot industrin, och de torpare som brukade deras jord omdirigerades att arbeta i de smutsiga städerna. Då slutade i synnerhet papporna att finnas i närheten. Ungefär samtidigt slutade adeln att kallas adel, eftersom vi nu fick välja att adeln skulle fortsätta vara adel. Sen krävde även mammor rätten att vara proletära slavar. Därför åker nu din mamma iväg trots din förtvivlan för att få betalt att ta hand om andras barn istället.
– Men inget konstigt. Du förstår, hon skapar högre värde för att hon tar hand om fler barn än bara ett, och värdet av denna effektivisering får nu din mor ta del av den 25:e. Dessutom ger nu din mamma fler mammor den möjligheten. Med tiden kommer du lära dig att fem myror faktiskt är fler än fyra elefanter.
– Sen kanske du tycker att det inte är samma sak, att ”mamma är mamma”. Men du måste tänka på allas lika värde. Barnen på förskolan som mamma jobbar på är lika mycket värda som dig, och du som dom. Och andra barns mammor är lika mycket värda som din.
– Det vore ju inte objektivt och då heller inte rättvist att det är du som ska värdera din mamma. Du får vänta till du blir vuxen och tjänar egna pengar genom att skapa värden som kan värderas objektivt (eller utifrån andras aggregerade preferenser), för att sen utifrån dina preferenser uttrycka din egen subjektivitet när du handlar på nätet som substitut för att du inte hade möjlighet att köpa mamma som barn.
– Om du känner dig ängslig beror det på kemiska processer i din hjärna, som evolutionärt skapades under hundratusentals år. De kan du ignorera nu, för de fyller inte någon riktig funktion längre. När du nu vet det, är det kanske lättare att tänka bort dom tankarna.
– Om du nu fortfarande är ängslig, och detta kanske leder till problem med anknytning och annat när du blir äldre, så är det nog inget större bekymmer. Du är född till en värld där vi är fria individer abstraherade från all förtryckande kontext. Det gäller allt ifrån omgivningens normer till de kemiska substanserna i din hjärna. Du kan alltid ta del av samhällets politiska och medicinska framsteg och hävda att du känner dig kränkt eller käka SSRI.
– Det ordnar sig min son. Du förstår allt detta när när du klunkar det svarta morgonkaffet som vuxen.
Kommentarer är stängda.