Carl Norberg och De Fria har kritiserat bankernas samhällsdestruktiva verksamhet under väldigt lång tid och det har inte sällan kallats för konspirationsteorier, att det är bara foliehattar som tror på sånt osv.
Nu har en av de mest systemtrogna journalisterna gjort ännu ett försök att förminska det som Carl Norberg och De Fria pratar om – ingen annan än Kent Werne.
Kent Werne är journalist och författare. Efter hans första reportagebok, “Du sköna nya hem – om utförsäljningen av allmännyttan,” släppte han 2018 en bok som heter “Allt är en konspiration.”
”Låg USA:s regering bakom 9/11? Mördades John F. Kennedy av CIA? Dirigeras flyktingströmmarna av George Soros? Är klimathotet en bluff? Styrs världen egentligen av Bilderberggruppen, Illuminati, muslimer eller judiska finansmän? Många tror det.”
Detta är ett klassiskt sätt att utöva “guilt by association”, dvs det är enkelt att placera kritiker mot bankfrågan i detta fack, med syftet att upprätthålla och kringgå deras kritik mot systemet. Vilket är precis vad som gjorts med Carl och De Fria ett antal gånger.
Stigmatisering i Riksdagens frågestund
Carl Norberg fick känna på denna konspirationsnoja när han blev rejält stigmatiserad, naturligtvis utan möjlighet till motkommentar, i Riksdagens frågestund som sändes på SVT (18/11 -19), då man fick se en presentation från SKMA av Kent Werne, som framställde Carl som en riktig foliehatt och antisemit.
Händelsen diskuterades av Carl och Marcus i Budbärarna del 2, där vi har klippt in presentationen, och vi har även kontaktat Werne om en telefonintervju, som han har undvikit och vill ta det helt på egna premisser istället skriftligen.
Det mest rimliga, om nu Carl enligt Werne anses vara en offentlig person, vore om han hade möjlighet i samma forum att bemöta de uppenbara faktafel som Werne presenterar. Dock vet vi att de aldrig kan låta Carl komma till tals i det offentliga förutsatt att de inte vill riva systemet själva. Då är det över och det vet man om.
Werne ger sig in i bankfrågan
Ironiskt nog, den “konspirationism” som De Fria i åratal har anklagats för gällande bankfrågan börjar nu Kent Werne av alla människor att beröra. Detta får han publicerat som en artikel i ETC som bankkritik, men självklart handlar detta om ren skademinimering. Han undviker tex den ackumulerande räntekostnadstillväxten, att minst 98% av vårt betalningsmedel är affärsbankernas räntebelagda krediter som de skapar ur tomma luften genom att skuldsätta övriga samhället. Från artikeln:
“Hur tjänar bankerna sina pengar? Främst på att pytsa ut krediter mot ränta förstås. Det kostar en del att låna upp pengar, men mellanskillnaden mot utlåningsräntan är ändå betydande.”
Det här har vi gått igenom hundratals gånger under åren. Banken lånar inte upp de pengar de lånar ut, som Werne påstår i artikeln. Det går istället till på följande vis, vilket man kan läsa i Riksbankens finansmarknadsrapport 2015 på sid 67 om källa skulle behövas: När en kund får godkänt att “låna” pengar skapar banken det belopp som kunden ansökt om. Banken bokför lånebeviset som en tillgång och beloppet görs tillgängligt som en skuld på kundens konto. Därmed har penningmängden ökat av bankernas utlåning, genom ren bokföring.
Man kan ställa sig frågan varför Kent Werne undviker detta i sin artikel eftersom det är själva grunden till bankernas utsugning av pengarna från realekonomin, genom den räntekostnadsbelastning som existerar på alla lån?
Snyggt formulerat av Werne dessutom, att “pytsa ut krediter”, när det egentligen handlar om att skapa krediter. Ord är viktiga då de styr tankar…
Ska man publicera en artikel om bankernas samhällsdestruktiva verksamhet och konsekvenserna av detta bör man presentera själva grundproblemet och inte bara symptom. Kent Werne springer uppenbarligen etablissemangets ärenden, vilket alla former av utrymme i ägardirektivstyrd opinionsbildningsmedia egentligen visar. Eller så har han blivit konspiratorisk, för bankerna vill väl ändå vårt allra bästa, och den som inte tror det är väl foliehatt?
Kommentarer är stängda.