GDPR, cookie-lagar, länkskatt, innehållsfiltrering… Det fria internet är definitivt inte lika fritt som det en gång var.
Argumenten är oftast att skydda personer från att deras uppgifter missbrukas, att upphovsrättsmän inte får lön för sin möda, individens integritet, etc. Men det här kan även missbrukas, exempelvis om någon beter sig svinaktigt och sedan begär ”att bli glömd”. Eller att en politiker får jobbiga frågor och inte ger sitt medgivande till att informationen lagras och visas.
Här reder vi ut begreppen och förklarar vad som gäller när man är obekväm i upplysningens namn.
Du är inget företag
Låt säga att du har gjort en politiker svarslös inför din mobilkamera med frågan ”hur skapas pengar?”, och i frustration hänvisar denne till GDPR och att du inte har tillåtelse att lagra eller visa filmen. Ett filmat/fotat ansikte räknas som biometrisk data och är tillräckligt för att räknas som personuppgift, även om inget namn eller andra personuppgifter existerar på filmen. Detta kan ställa till med problem för större filminspelningar, då varje person som syns i alla filmscener måste ge sitt uttryckliga medgivande, men gäller det även i ditt fall?
Svaret är nej så länge du inte representerar något företag eller organisation och inte publicerar några uppgifter offentligt. Det är den enklaste anledningen, du representerar bara dig själv som privatperson, du har rätt att lagra och visa information i privata sammanhang, och därmed är hela dataskyddsförordningen verkningslös.
Uppgifterna är av allmänt intresse
Om du tänker publicera uppgifterna offentligt och/eller tillhör ett företag eller en organisation kan GDPR vara tillämpbar, men då kan man läsa i Artikel 6, avsnitt 1e:
”Behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse […]”
Att belysa våra folkvalda representanters kunskapsnivå måste stå i allmänhetens intresse, så länge vi bor i ett land som kallar sig demokratiskt. Ingen ska kunna gömma ett bedrägligt eller ignorant beteende bakom lagar eller etiketter och komma undan med det.
”Kontroversiella uttalanden som folk gör offentligt kan till exempel inte tas bort om allmänintresset bäst tillgodoses genom att de finns kvar online.” som det står på Datainspektionens hemsida.
All behandling som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TL) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) faller utanför GDPR, till exempel att på ett journalistiskt sätt visa ett missförhållande och se till att det kommer allmänheten till kännedom. Man behöver inget tillstånd eller utgivningsbevis för detta, det räcker med en hemsida eller blogg som har ett journalistiskt innehåll och syfte.
Sammanfattning
Om du gör en medborgerlig journalistinsats och hotas med konsekvenser på grund av GDPR, svara enligt följande:
- Om du agerar som privatperson och bara tänker använda det i privat bruk: ”Jag agerar som privatperson, GDPR är inte tillämpbar.”
- Om du tänker publicera informationen offentligt och/eller representerar ett företag eller organisation: ”Detta är journalistiskt material, yttrandefrihetsgrundlagen står över GDPR.” eller ”Detta är av allmänt intresse, vi har därmed rätt att lagra denna information enligt GDPR artikel 6, avsnitt 1 e.”
Observera: Ovanstående information är inte rättsligt avgörande, om du är osäker kontakta ett rättsligt ombud.
Kommentarer är stängda.