Den Svenska Djupa staten är en verklig, men informell, struktur som har uppstått till inte bara för att dra nytta av, utan för att kontrollera, staten.
Den Djupa staten syftar till sin egen materiella nyttomaximering och den styrs av individer som vi kan kalla för materiellt intelligenta gangsters.
Den Djupa staten har haft ett eget liv, som regeringen själv. Den består – fortfarande – av
- Utvalda toppanställda i ett dussin närmast Pretorianska byråer, som Säpo, RPS och FRA
- De bästa generalerna, amiralerna och andra militära agenter
- Långsiktiga riksdagsledamöter och departementsråd
- Generaldirektörer för viktiga reglerande verk.
Alla dessa funktioner i den Djupa staten styrs och kontrolleras av det lilla fåtal individer som i någon varierande mån verkligen kan styra och påverka den cirkulerande mängd betalningsmedel som styr den ekonomi som kontrollerar politiken som därför inte alls i verkligheten har någonting att göra med begreppet demokrati i någon mer allmänt vedertagen, egentlig, betydelse.
Men denna Djupa stat är också mycket bredare än bara denna styrande nivå. Den omfattar cheferna för stora företag, som alla är starkt engagerade i att sälja till staten och som gör det. Det inkluderar absolut Försvarsindustrin, trots att dessa killar åtminstone har ett sinne för humor, vilket framgår av deras ”Gör inget ont” motto. Det innehåller också alla de så kallat ”bästa” människorna i Riksbanken, och cheferna för alla större banker, mäklare och försäkringsbolag. Lägg till ministrar och många professorer vid universitet, som fungerar som Djupa statens rekryteringscentra… alla med de bästa mediala ryktet, naturligtvis – de kallas för mer verklighetsbeskrivande för belästa busar… och många stamgäster på saker som Bilderbergmötet och Council of Foreign Relations. De sammanfattar alla status quo, de hålls samman av makt, pengar och propaganda , allt paketerat i deras kognitiva formatering. Så det är en slags glidande skala – dynamik – även ur ett vertikalt maktperspektiv – makt är kraft att bryta motstånd. Alla är inte helt igenom egennyttiga och alla är definitivt inte altruistiska.
Sammantaget antar jag att dessa människor numreras till kanske tusen eller så. Du kan göra analogi av strukturen för den Djupa staten med en stor flock hundar. De människor jag just har beskrivit är de bästa hundarna – för just den här typen av system – det som nu alltså havererar mot deras vilja och de kan inte förstå vad det är som händer, eftersom just det skulle tvinga dem att ifrågasätta sig själva och sina egna värderingsmässiga grunder. Där slår den kognitiva dissonansen till.
Men det finns hundratusentals fler som inte är direktkopplade, men som är indirekt beroende av den Djupa staten, som har stor tyngd, och vilja att stödja den djupa staten eftersom den stöder dem indirekt. Detta inkluderar många av de rika, särskilt de som fick på det sättet tack vare sina indirekta statliga anslutningar… de många människor som har topphemliga spelrum för planering – mutor som med Telia och Ericsson i Uzbekistan, Iran, Vitryssland, Mongoliet etc. (det är möjligen en chockerande, men exakt, beskrivning)… plus då också därför naturligtvis de bästa spelarna i den organiserade brottsligheten i övrigt, särskilt den cirkusen som innebär illegal drogverksamhet som i Afghanistan enter HSBC, som ovillkorligen behövs för att finansiera utvinningskoncessioner, i mer eller mindre exotiska länder där det sker freds och demokratiutveckling till exempel, lite av vad som inte skulle kunna existera alls utan statens benägna bistånd någonstans mer eller mindre långt bakom skynket. Plus därför också hela mellanskiktet inom polisen och militären, företag och icke-statliga organisationer.
Dessa människor förstår visserligen inte särskilt ofta vad som egentligen händer ur det större perspektivet men medverkar ändå, för sitt eget livspussels skull, och är därför vad man kan kalla för nyttiga idioter. Problemet för den Djupa staten nu med de nyttiga idioterna, är att den nya informationsrörlighetsriktningen med internet och social interaktivitet leder till en förändrad och alltmer ökande transparens, vilket leder till att förtroendet för systemet faller allt snabbare, både nyttigheten och idiotin hos människor börjar att förtvina – lösas upp – för systemet. Det allmänna medvetna medvetande växer när människor vågar släppa sina föreställningar.
Det finns inget utrikesdepartement på jorden som klarar sig utan de underrättelsetjänster som i sin tur är beroende av kontrollen över telekominfrastrukturen.
Kommentarer är stängda.