När 1700 miljarder inte räcker för att rädda ekonomin

Riksbanken beslutade den 13:e mars att låna ut 500 miljarder till bankerna, samtidigt som Finansinspektionen sänkte kvotkraven för bankerna till 0% vilket ger möjlighet till ytterligare 900 miljarder ”utlåning” (kreditbildning!) Tre dagar senare kom ett regeringsbeslut att skapa ett krispaket, mestadels i form av skattesubventioner, på 300 miljarder.

Totalt det svindlande beloppet 1 700 miljarder som ska rädda den svenska ekonomin. Men, eftersom realekonomin inte längre har något med den verklighetsfrånkopplade finansiella ekonomin att göra är dessa åtgärder i stort sett verkningslösa, och den 18:e kom nästa desperata räddningsåtgärd från Riksbankens Stefan Ingves och Finansinspektionens Erik Thedéen: Riksbanken går för första gången in och köper bostadsobligationer.

Man skulle kunna förklara detta som att marknadens förtroende inte stärktes av räddningspaketen, så de marginalsamtal som annars skulle göras mot aktiemarknaden går nu mot obligationsmarknaden istället, som är en mycket mer systemkritisk marknad än den snabba lättmanipulerade aktiemarknaden.

Interbankmarknaden i fara

Interbankräntan STIBOR sköt upp rejält senaste veckan, vilket innebär att bankerna inte litar på varandras bankobligationer längre. Detta vittnar om en likviditetskris som Riksbanken i desperation nu försöker rädda genom att köpa bostadsobligationer av bankerna. En kraschad interbankmarknad skulle innebära slutet på systemet.

2020 03 19 12 08 55 Task View
STIBOR-räntan jan-mar 2020. Grafik och statistik från Avanza.

Inte ens när kvotkravet är 0% och bankerna får veckovis låna ”obegränsade belopp” av Riksbanken har investerarna – bankerna själva – något förtroende för sin interbankmarknad, vilket säger det mesta om situationen.

Varför är 1 700 miljarder verkningslösa?

Om det bara handlade om att rädda näringslivet skulle väl 1 700 miljarder vara en hygglig injektion? Problemet ligger dock inte längre där. Systemet är skuldmättat, och bostäder vars pris nomineras i ett betalningsmedel som består till största del av räntebelagda skulder på just bostäder, kommer på grund av räntan att kräva tillväxt till den punkt att ekonomin inte längre kan motsvara tillväxtkravet, och förtroendet för marknaden, systemet, varandra, går till botten – och med detta samhället.

En så extrem situation som denna har aldrig uppstått tidigare, och medvetenhet varför den har uppstått – alltså inte på grund av virus eller konjunktursvängningar – är viktigare än någonsin. Sprid ordet och stöd oss i vårt ideella arbete för ekonomisk demokrati och en upplyst och medveten befolkning! Information om hur du bidrar hittar du till höger och längst ner på sidan.

Fotnot: Strax innan publicering kom uppgifter i Dagens Industri att bankerna nobbar Riksdagens 500 miljarder. Stoppa pressarna – bankerna är alltså inte främst samhällsnyttiga…

Vill du se mer av det vi gör? Stöd oss på Patreon!
Du kanske även gillar

Kommentarer är stängda.