Per Frändén – en knivskarp och direkt norrlänning med tankeväckande perspektiv. Här kommer ett gästinlägg med hans tankar om dagens situation som ter sig allt märkligare för varje dag…
Nu grinas det 24/7 i full körsång på radion om den ”katastrofala” oordningen på Stockholms krogar. Är det inte dumme Damberg på inrikesministerposten så är det utrikeskorruptiker Ann Linde som skroderar myndigt om att ”Om inte Stockholms krögare skärper sig så kan vi stänga ner dem!”
Detta alltså mellan varven då den coronakorruptiske doktor Anders Tegnell skvalar på om än det ena förslaget med om vart annat det andra kontraproduktiva förslaget.
Läs nu och betänk hur man lanserar och formulerar problemet, i förhållande till de aspekter som faktiskt också ovillkorligt måste råda samtidigt. Vilket gör deras charader om Kronvid-19 till just charader och inte helt eller främst den nakna, ofiltrerade sanningen om situationen till oss levererad – för vårt bästa, vad annars…?
Stockholms krögare håller öppet, vad annat kan man tänka sig med ett kvadratmeterpris på hyran likt Tokyos. Fine, men ärligt talat, vem av er hade kört på som vanligt utan kunder, det spelar liksom ingen roll att hyran är 95 000(!) i månaden utan betalande konsumenter.
Prylen sägs vara att ”kunderna sitter för tätt och inte håller avstånd” – mhm, det kan man ju tro att det är vad som spelar våra korruptiker all roll, alltså samma korruptiker som varvar sina strategier med förslag som innebär avsiktlig smittspridning…?
Korruptiker, de som många kallar för politiker, har inte främst på agendan att arbeta för allmänheten med sig själv som insats för sin övertygelse. En politiker utesluter aldrig sig själv ur ekvationen och deras roll är att bibehålla den religiösa övertygelsen hos folkmassorna för ett bibehållet förtroende. Vem som helst kan tänka sig att det antagligen inte var olikt när prästernas roll när gud, bibeln och kristendomen gick ur tiden och folk gjorde mer annat i stället för att ränna till kyrkan. Vår nutid är tiden då förtroendet för de moderna prästerna ebbar ut och det är problemet som de ser och motarbetar, de ser sin roll tyna bort och det är ingenting som dessa kvacksalvare ser positivt på.
Problemet är inte att Stockholms krögare skiter i kronvirusets framfart, tvärtom, med huvudstadens hyror spelar viruset roll, tro inget annat och krögarbranschen är inte känd för att vara den mest ekonomiskt solida av alla verksamheter.
Bankernas villighet att låna dig en skärv för att öppna en krog, den är lika välkänt frånvarande som att Sverige ligger granne med Norge.
Tänk att media inte lyfter resonemangen om att och varför stockholmarna inte bryr sig – tror på den politiska kadern, är förtroendet tappat för att inte kunna återvinnas?
Vad beror det på, hur länge har situationen varit vad den uppenbarligen visar sig vara nu? Och vidare i så fall, hur länge till håller statsskicket ihop, om det står öppet för alla att antalet religiösa ateister – dem som fortfarande tror på sina moderna gudar, a.k.a politiker, är lika många som landets religiösa kyrkobesökare?
Stockholms invånare består av människor från hela landet, en samling glesbygdsbor, därför representerar huvudstaden hela landet i flera avseenden.
Det är antagligen det övergripande problemet för en klase korrumperade präster som lever på allmänhetens förtroende om att allt de gör, gör de ”för din säkerhet, såklart.”
Jag ska tillägga att detta gör mig riktigt munter, vi svenskar är inte bortom räddning, vi kan rädda oss själva och förhoppningsvis så kommer vi också att göra det.
Kommentarer är stängda.