En fågel kvittrade:


År 2006 lät Anders Tegnell i sin position som chef på Socialstyrelsen tillsätta en expertgrupp som skulle utreda huruvida HPV-virus skulle ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor i årskurs 5-6. Det visade sig då att tre av sex experter i gruppen hade tydliga kopplingar till vaccinbranschen – personer som dessutom hade profilerat sig som starka förespråkare för HPV-vaccinering.
Svenska Dagbladet skrev vid den tidpunkten att Tegnell medgav att han kände till ”bindningarna” men enligt honom var det inga konstigheter. Han duckade effektivt mediernas anklagelser om jäv.
Hur det gick till då beslutet om HPV-vaccinet togs vet vi idag inte mycket om. Det finns inga protokoll från sammanträden och ingen samlad dokumentation om handläggningen, upplyser SVD. Det som däremot har framkommit är att den dåvarande chefen för Glaxo Smith Klines public affairs-avdelning, Johan Thor, fick branschtidningen Resumés utmärkelse ”Årets lobbyist” för sina insatser att få med HPV i det allmänna vaccinationsprogrammet.
Ett par år senare, 2009, var Tegnell återigen i farten och upphandlade ännu mer vaccin från läkemedelsföretaget Glaxo Smith Kline (GSK). 18 miljoner doser närmare bestämt, till en kostnad på ungefär 1,3 miljarder kronor, skriver SVD och SVT.
Upphandlingen gällde den gången GSK:s prototypvaccin Pendemrix som användes vid massvaccineringen mot svininfluensan 2009-2010, ett vaccin som har visat sig öka risken för narkolepsi. Hur många vaccindoser som skulle köpas våren 2009 skrev Tegnell som chef på smittskyddsenheten på Socialstyrelsen om i en faslig massa mejl till Johan Carlson, som då var generaldirektör på Smittskyddsinstitutet. I ett av de drygt 150 e-postmeddelanden som SvD begärde ut och granskade skriver han:
”SoD (Socialdepartementet) är helt tydliga med att politiskt finns här ingen återvändo”. Johan Carlson ”håller med” och skriver att ”detta är affärer och politik snarare än sjukvård”. Någon rörelsefrihet finns inte, konstaterade han.
Eftersom det tydligen inte fanns någon återvändo eller rörelsefrihet lät man alltså köpa in 18 miljoner doser av svininfluensa-vaccinet från GSK till en kostnad på ungefär 1,3 miljarder kronor. Eller blev det i slutändan närmare 2 miljarder? Lurigt det där att hålla reda på skattemedel, en betydande summa tycks det i varje fall ha varit.
Enligt tidningskällor ska Glaxo Smith Kline ha uppgivit felaktig information när man i samband med upphandlingen uppgav att det behövdes en dubbel dos av bolagets vaccin mot svininfluensa.
Som det har förståtts så ändrade GSK sin information efter upphandlingen, dvs efter att 18 miljoner doser hade köpts in. Då ändrade bolaget sina riktlinjer och gav nya instruktioner om att vaccineringen bara skulle ges vid ett tillfälle, inte två.
Alltså blev det en faslig massa vaccin-doser över.
Svenska Dagbladet, som granskade affären, skriver att lagret med mer än sex miljoner överblivna doser Pandemrix avvecklades i all tysthet. Enligt tidningskällan gick mellan 400 och 500 skattemiljoner upp i rök.
Närmare 500 barn och unga drabbades av den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Därutöver medförde vaccineringen att många fick sömnstörningar med starka mardrömmar, hallucinationer och minnesproblem.
År 2013 skriver Sveriges Radio att brittiska läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline anklagas för mutor i Kina. Läkemedelsbolaget ska ha använt motsvarande omkring 3 miljarder kronor till att muta läkare och tjänstemän för att pressa upp priserna på företagets produkter i landet, enligt polisen. Mutorna ska, enligt källan, ha getts i form av resor men även i form av sexuella tjänster. Sedan 2007 uppges den verksamheten ha pågått, där bland annat pengar ska ha förts över till 700 resebyråer och företag.
Var Tegnell medveten om den här gigantiska muthärvan då han återigen ett par år senare väljer att köpa upp ett nytt vaccin från GSK? (Som dessutom var baserat på samma protytypvaccin som Pandemrix!)
Då Tegnell tog över ansvaret för Folkhälsomyndigheten tecknade han nämligen ännu ett avtal med Glaxo Smith Kline, vilket den gången dessutom försågs med specialklausul som fråntar dem alla eventuella skadeanspråk. Lite som med Astra Zeneca kan man tycka..
Vad har då alla dessa vaccin-uppköp kostat skattebetalarna? Är det någon som har fört protokoll? Expressen skrev 2013 att HPV-programmet kostar staten 262 miljoner om året. Massvaccineringen mot svininfluensa har väl kostat i runda slängar 2 miljarder, såvitt vi förstår. Det fyraåriga avtalet som slöts 2016 med GSK, avseende nytt influensavaccin, kostar dessutom många miljoner till varje år.
Var det förresten verkligen nödvändigt att FHM (Tegnell?) godkände en klausul i avtalet där man lovar att staten ska ersätta läkemedelsbolagen om de skulle bli skadeståndsskyldiga på grund av biverkningar?
Och hur är det egentligen med HPV-programmet? Eftersom det tar årtionden innan denna cancerform utvecklas så kan det i framtiden månne krävas påfyllning. Vet någon hur det står till med den saken? Vet Glaxo Smith Kline? Alltså, har bolaget informerat om saken?
Något som GSK helt uppenbart har gjort är att man har överklagat landstingens gemensamma beslut om upphandling av ett nytt (mer heltäckande) vaccin mot humant papillomvirus, HPV, hos förvaltningsdomstolen i Stockholm. Det har nämligen visat sig att Glaxo Smith Klines HPV-vaccin inte är lika effektivt vaccin som Gardasil 9, som har utvecklats av bolaget MSD.
Då landstingen ville satsa på det bredare vaccinet (som skyddar mot nio virusstammar istället för GSK:s vaccin som endast skyddar mot fyra) var intentionen att ersätta dagens vaccin i syfte att förbättra skyddet mot HPV-orsakad cancer. Detta har dock fått GSK att gå i taket. Deras överklagande stoppade i slutet av 2018 landstingens planer på att skriva avtal med MSD om upphandling av vaccinet Gardasil 9.
Glaxo Smith Kline påpekade vid överklagandet att upphandlingen gällde mycket stora värden, omkring 300 miljoner kronor, och att det innebar ”en stor skada för bolaget att inte få vara med och konkurrera om avtalet”. Att det är astronomiska summor som står på spel råder det ingen tvekan om.
Avslutningsvis några ytterligare frågor, som vi vet att fler än vi undrar över:
Finns det personliga kopplingar mellan Tegnell och GSK?
Är det så att de svenska analysmetoderna gällande borrelia och diverse fästingburna co-infektioner är undermåliga? Behövs det betydligt mer forskning och finansiering för att få bukt med det? Kan t.ex Sida (som finansierat många av Tegnells och Carlsons andra projekt) komma att stödja verksamhet som förebygger, diagnosticerar och behandlar fästingburna sjukdomar?
Skulle Sverige rentav kunna bygga en egen fabrik som producerar influensavaccin, där staten garanterar ett visst antal doser varje år för att hålla igång produktionen? Kanske det till och med kan vara klokt att ha egen tillverkning med tanke på eventuell bristsituation och leveransproblem i kristider?
Slutligen, varför reste Tegenell iväg till Somalia mitt under Corona-krisen? Gick det verkligen inte att ge expertråd via videolänk och/eller via telefon? Och hade Regnell testat sig för Covid- 19 innan han åkte?
Fick inte Somalia just i dagarna en ny premiärminister från Sverige?

Läs mer på RT

Vill du se mer av det vi gör? Stöd oss på Patreon!
Du kanske även gillar

Kommentarer är stängda.