Välkommen till en kort finansiell allmänbildning, eftersom det är en stor brist på sådant i skolan, massmedia, samhällsinformation och andra kanaler som säger sig vara i allmänhetens tjänst.
Har du märkt att bostadspriserna är skyhöga? Det kanske känns bra rent spontant om du är husägare i rätt område, men det finns en hake: Priserna stiger inte för att det finns en extrem efterfrågan på ditt fina hus, utan för att det finns massor av pengar tillgängliga för köparna.
Se bilden: Där ser vi någon som äger tre ägg värda hundra miljarder dollar! Vilken efterfrågan det måste vara! Eller är det något annat som har orsakat dessa orimliga priser?
Uppkomsten till hyperinflationen i Zimbabwe kan man skriva mer om, men vi tar det en annan gång och nöjer oss med att om en stor mängd betalningsmedel hamnar i en viss del av ekonomin, så stiger priserna där. Detta kallas även tillgångsprisinflation.
Skillnaden på reell och finansiell ekonomi
Viktigt att notera är ”i en viss del av ekonomin”. En särskiljning som i princip aldrig görs idag, dvs skillnaden mellan realekonomin och den finansiella ekonomin. Det här är en del av kulissen. Eftersom löner och priset på mat inte stiger lika snabbt som huspriserna tror folk att huset blir ”värt mer”. Men så är inte fallet, det som händer är att pengarnas köpkraft minskar.
Realekonomin lider ständig brist på betalningsmedel eftersom räntekostnaden på betalningsmedlet i sig suger ut pengarna därifrån till den finansiella ekonomin. Det ser vi genom att priserna på bostads- och aktiemarknader ökar som om det vore hyperinflation. Vilket det faktiskt är – i den delen av ekonomin. Hur länge ett sådant tillstånd håller kan man blicka tillbaks historiskt och dra slutsatser av…
Eftersom pengarna försvinner från realekonomin blir förhållandet det omvända där, deflation alltså. Detta gör att konkurrensen ökar om denna minskande penningmängd, så priserna hålls nere tills man kommer till en brytpunkt och det inte längre finns några marginaler att skära i. Då kommer de med störst behov, men även de med mest finansiella muskler, att öka priserna, vilket har börjat reflekteras på matpriserna. Dock gör valutamarknadens låga förtroende för kronan och en dos mänsklig girighet sitt där också.
Stagflation
Deflation i realekonomin + Inflation i finansekonomin = Stagflation. Ett begrepp som varken Riksbanken eller någon finansekonom vågar ta i sin mun, eftersom det skulle göra ovanstående mer uppenbart, och som vi vet finns det ingen del av etablissemanget som gör annat än att upprätthålla förtroendet för systemet. Annars skulle de propagerat för bankreform och ekonomisk demokrati för årtionden sedan.
Om du som skuldsatt husägare får en liten oroskänsla över detta, vänd dig till banken och fråga var alla pengar till deras lån kommer från. Det vore ju väldigt tråkigt för dig om de skapade dessa pengar i vinstmaximeringssyfte genom en knapptryckning på en dator, och därmed späder ut valutan så ditt hus i slutändan inte blir värt mer än morgondagens pris på tre ägg.