Fallande bostadspriser och rusande arbetslöshet kan orsaka ekonomisk kris hos svenska hushåll. Men inga av SEB:s kunder ska behöva lämna sin bostad säger bankens VD Johan Torgeby. Han tänker här så klart först och främst på bankens kunder och deras väl och ve… det är ju själva principen bakom all bankverksamhet.
Upp till 600 miljarder kronor. Så mycket hoppades Riksbanken och regeringen att svenska banker skulle slussa vidare till svenska företag i kris. Men under första kvartalet steg storbankernas utlåning till icke finansiella företag i Sverige med bara 20 miljarder, visar det sig – vi är helt slagna till häpnad över att man egentligen främst tänker på att rädda bankerna.
Samtidigt har bankerna främst själva på ett nästan magiskt vis istället blivit de som gynnats av statens olika krisåtgärder.
”För att undvika att livskraftiga företag slås ut till följd av coronavirusets spridning har Riksbankens direktion fattat beslut om att låna ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna.” Så grötmyndigt inleddes Riksbankens pressmeddelande den 13 mars.
En väl hjärntvättad svensk skulle naturligtvis lätt kunna få intryck av att detta enorma belopp därmed fanns tillgängligt för svenska företag. Men den lilla charaden byggde, något som vi sade direkt, på att bankerna skulle låna vidare pengarna, något som i sin tur Riksbankschefen Stefan Ingves sade att han ansåg att de var skyldiga att göra – vilket följdriktigt sminkades som att bankerna måste låna ut pengar gratis – fast de själva stod med risken…
”Det är inte så att man kan förutsätta att banker inte ska ta några risker över huvud taget när det är bekymmersamt,” sade Inge-Vis på sitt mest Åsa Nisse-lika vis.
Liknande höjd på de intellektuella tongångarna har hörts från finansminister Magdalena Andersson i Horhuset Rose&Bad och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Det är faktiskt sorgligt att se vilken syn de har på den allmänna intellektuella prestandan, men det skall det jävlar i mig bli slut med nu!
Den bankstyrda företagsakuten
Regeringen inrättade hur som helst därför den 25 mars en statlig företagsakut, där regeringen går in och garanterar 70 procent av banklån till små och medelstora företag. Garantiramen uppgår till 100 miljarder kronor. Teoretiskt frigör statens insatser 600 miljarder kronor för utlåning, eftersom bankerna skapar pengarna när de skapar lån.
Men i praktiken så tycks alltså effekten vara lite vänligt uttryckt, begränsad… Enligt tisdagens penningpolitiska rapport har bankerna lånat ”145,5 av de 500 miljarder” som Riksbanken erbjudit, varav ”99 miljarder” under mars. Vid den senaste auktionen den 24 april kom det in noll bud. I ett skuldmättat valutafinansiellt system där det råder stagflationsklimat, så har mot alltså mot alla visa och Inge-visa postulat, bankerna visat ett ljummet intresse för företagsakuten. Vem kunde väl någonsin ha sett något sådant komma…
I bankernas rapporter syns ju än så länge inga spår av de hundratals miljarderna, men vem vet, om Jimmy får komma till, ja då… arma land.
Totalt har de fyra storbankerna därmed ökat sin utlåning till företag utanför finanssektorn med 20 miljarder under januari till mars. Det ska jämföras med att de har en samlad utlåning till svenska företag på runt 2 000 miljarder kronor.
Riksbanken ska följa upp att de pengar som bankerna lånat verkligen gått till företag, annars kan bankerna tvingas betala tilläggsränta i efterskott. Hujeda mig så hemskt, genast så ökar väl benägenheten att skapa lån…
Men samtidigt har alltså bankerna kunnat dra nytta av statens olika krisåtgärder.
I mitten på mars rådde krisläge på obligationsmarknaden som är bankernas viktigaste finansieringskälla. Riksbanken har börjat stödköpa bland annat bostadsobligationer. Där har intresset från bankerna minsann varit desto större – totalt har de velat sälja VA-gångspapper för 36,5 miljarder, mer än tre gånger som mycket som Riksbanken erbjudit sig att köpa. Tänka sig.
Åtgärderna har bidragit till att pressa ned räntan på bostadsobligationer, vilket är goda nyheter för bankerna. Finansinspektionen har sänkt bankernas kapitalkrav med 45 miljarder kronor och dessutom gjort det möjligt för dem att bevilja amorteringsfrihet till sina kunder, två beslut som direkt bidrar till ökad lönsamhet. Banken vinner alltså ekonomiskt på amorteringsfriheten – är det kanske bäst att tillägga…