Inflation, från latinets “inflare” som betyder “svälla”, alltså något som utökas. Om detta tillämpas på penningmängden innebär det att den ökar. Dock blandas detta ofta ihop med finansiell tillgångsprisinflation, alltså att priserna på finansiella tillgångar har svällt – ökat – men det är inte samma som penningmängdsinflation.
Inflation i sig betyder inte prisökning, även om man kan säga prisinflation i stället för prisökning. Prisinflation/prisökning är en möjlig konsekvens av penningmängdsinflation/penningmängdsökning, precis som översvämning är en möjlig konsekvens av vattenmängdsinflation/vattenmängdsökning i ett badkar – det beror på hur fullt badkaret är när inflationen/ökningen sker.
Penningmängden finns offentligt på SCB:s hemsida, och om penningmängden svällde med 7% så var inflationen 7% och resten bara en lek med siffror, vilket Riksbanken uppenbarligen ägnar sig åt med sitt inflationsmål på 2%, som endast handlar om prisökning i realekonomin, inte om den hyperinflation som just nu pågår i den finansiella ekonomin.