Slag i slag presenteras detaljer ur SvD-reporten Mikael Holmströms bok, “Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser”. Det handlar om svenskar som under kalla kriget organiserade en hemlig motståndsrörelse som i händelse av en sovjetisk ockupation skulle träda i aktion. Den som initierade de hemliga grupperna över hela Skandinavien 1951 var William Bill Colby, som då var en av CIAs residenter på ambassaden i Stockholm. Uppdragets instruktioner enligt nedan.
“All right, Bill, get on with it then”, Miller said. “What we want is a good solid intelligence and resistance network that we can count on if the Russkis ever take over those countries. We have some initial planning, but it needs to be filled out and implemented. You will work for Lou Scherer until we see what more needs to be done.”
(Lou Scherer var vid den tiden chef för den västeuropeiska divisionens skandinaviska avdelning inom CIA. Hela operationen kallades Stay Behind eller ”operation Gladio”.)
1988 fick Mikael chans till en intervju med denna f.d chefen för amerikanska underrättelsetjänsten, med fortsatt god insyn i de skandinaviska hemliga paramilitära grupperna.
CIA- chefen Colby bodde vid tillfället (1988) på 30th Street på Dent Place alltså samma område som Svenska ambassaden ligger i – och Ulf Hjertonsson som var svensk ambassadör vid tillfället bodde mindre än 100 meter bort, på Avon Place. De båda herrarna var så gott som grannar – som av en slump – och även efter det att Ulf Hjertonsson blivit ambassadör i Madrid, flyttade Svenska Dagbladets korrespondent, Lars Christiansson in. Och efter honom hette hyresgästen Ingmar Björkstén, som kom från tjänsten som kulturchef på Svenska Dagbladet och nu hade utsetts till svensk kulturattaché..
Colby berättade b.l.a under intervjun hur han spanade på och noga undersökte bakgrunden hos personer som kunde tänkas ingå i den hemliga organisationen. Från USA och från västtyska förråd levererades utrustning, allt från konserver till hemliga radioapparater som skulle placeras i olika förråd i de skandinaviska länderna, Colby berättade också att han nästan vanemässigt sökte kontakt med ledande socialdemokrater, inte minst i Sverige. Först flera år senare förstod han att den han främst försökt kultivera var dåvarande partisekreteraren, Sven Aspling. Både svenska och utländska medier har vid flera tillfällen rapporterat att 1950, året innan Colby kom till Stockholm ska amerikanska ambassaden ha försökt värva Olof Palme, men resultatet av det värvningsförsöket är än idag höljt i dunkel – vi vet ju alla hur det gick sen.
Efter de så hårt kritiserade åren som CIAs stationschef i Saigon, mitt under brinnande Vietnamkrig, blev Bill Colby 1973 CIAs högste chef. Han efterträddes 1976 av ingen mindre än George Herbert Walker Bush, men han i sin tur, stannade bara på den posten under 357 dagar fram till dess Jimmy Carter tillträdde som president.
Bill Colby avled den 27 april 1996 i en kanotolycka, längs den oändligt vackra Potomac River. Då hans kropp återfanns nio dagar senare fanns det personer som hävdade att han mördats som hämnd för sina gärningar i CIAs namn. Andra pekade i riktning mot drunkning, hjärtinfarkt eller stroke.