Ett omfattande initiativ har nyligen presenterats av världens största informationssamlare Facebook. Företaget går i spetsen för en satsning på en variant av kryptovaluta.
Betalningsenheten kallas för Libra, ser ut att släppas 2020 och kommer för slutanvändaren att fungera som Swish, fast genom Facebook och andra som vill använda dess teknologi.
Att Facebook kommer att få det att fungera rent tekniskt råder det inga tvivel om, de har världens bästa ingenjörer och obegränsade resurser att lägga på projektet. Det kommer att vara säkert, snabbt och enkelt att använda Libra, med en avgift på bara några ören per transaktion. Vad är då haken?
Målet är att optimera systemet
Om man tittar på investerarna, som behöver gå in med minst 10 miljoner dollar för att få inflytande i Libras organisation hittar vi tre förmodade konkurrenter till projektet, nämligen Visa, Mastercard och PayPal. De tjänar miljarder på avgifter genom det traditionella procentuella ockret och vill säkerligen bevaka sina intressen, men det existerar dessutom ett övergripande problem i dagens överskuldsatta system: Räntor och avgifter måste gå mot negativ oändlighet för att inte realekonomin ska stagnera.
- Det är därför vi har lägre räntor än någonsin samtidigt som bankernas vinster är högre än någonsin
- Det är därför Danske Bank erbjuder negativ ränta på bolån
- Det är därför låneförmedlare som Zensum erbjuder låntagare att hitta de mest fördelaktiga lånen, finansierat av bankerna.
Det kostar i genomsnitt 7% att skicka ett belopp internationellt. De marginalerna existerar inte längre i den skuldmättade globala ekonomin. Det är därför finansjättarna på slutet av det rådande valutafinansiella systemets metacykel måste göra gemensam sak – pengarna flödar inte tillräckligt snabbt och i tillräcklig mängd för att ekonomin ska fungera.
Hur Libra skiljer sig från andra kryptovalutor
Värdet på Libra kommer att garanteras genom statsskuldväxlar och en korg av valutor som bestäms av grundinvesterarna, vilka samtidigt blir de enda som kommer att kunna skapa (och förstöra) nya enheter Libra när användare växlar in och ut sina pengar i systemet. Det innebär att Libra inte är öppen för alla att bryta, men det innebär också att risken är minimal för den extrema spekulation som andra kryptovalutor har drabbats av.
Pengar är dock skuld och en räntekostnad existerar på alla valutor som kommer att ligga till grund för Libras värde, så inga problem löses genom att människor kan växla in pengar till ett enklare och billigare sätt att sköta betalningar. Räntekravet försvinner inte för det. Däremot blir det mer uppenbart vad som tvingar fram dessa globala finansiella optimeringar.
Humankapital måste in i systemet
1,7 miljarder vuxna världen över har idag inte tillgång till ett bankkonto. Att få in dessa i dagens skulddrivna ekonomi med evigt tillväxtkrav är ett måste. Allt fler måste få tillgång till finansiella medel för att hålla igång konsumtionen.
När en person innehar spår- och mätbart finansiellt kapital blir denne värdefull på ett annat sätt än ren arbetskraft – som en finansiell tillgång, redo att utnyttjas för kreditexpansion så den ackumulerade räntekostnaden på betalningsmedlet kan likviditetsförsörjas.
Samtidigt som räntorna blir noll och negativa måste även kreditvärdigheten gå mot noll, som dagens ekonomiska teorier förklarar.
Vi kan alltså konstatera att detta är ännu ett sätt att ge systemet hjärt- och lungräddning – finansbolagen och bankerna får acceptera minskade intäkter i utbyte mot att systemet inte havererar omgående.
Finansiell belastning
Man skulle kunna säga att det rådande finansiella systemet har tvingat utvecklingen av Libra till ett av benen som krävs för ett fungerande betalsystem – minimering av den finansiella belastningen på betalningsmedlet. Dock är det endast så nu i början, ingen vet hur höga avgifterna kommer att bli i framtiden, och som vi har påtalat flera gånger när det gäller ämnet kryptovalutor (egentligen en felbenämning eftersom en valuta är ett lagstadgat betalningsmedel), kommer inte digitala bristvaror att vara någon lösning, precis som dagens räntebelastade fiatvalutor inte är det heller.
Att göra ett invecklat excel-ark för att hålla reda på betalningar, kalla det för ”kryptovaluta” och hoppas att siffrorna i det systemet ska bli ”värdefulla” är mänsklig girighet i sin prydno.
Libras grundinvesterare lider inte heller brist på denna egenskap utan ser definitivt sin chans att tjäna en hacka, eftersom räntan på användarnas inväxlade pengar kommer att tillfalla grundinvesterarna.
Vi får tyvärr fastställa ännu en gång att ekonomisk demokrati inte ligger i denna riktning, och så länge människor utnyttjas som humankapital och valutans funktion och syfte inte är att beskriva realekonomin som en värdemätningsenhet, kommer mänskligheten fortsätta att vara pengarnas tjänare.
Kommentarer är stängda.